Jaktinstinkten hos hoffen

[woava]

Hur pas intensiv jaktinstinkt har era hoffar? Det âr lite svârt att gôra sig en bild av det medeltal som finns pâ MH testerna. Ty âr det inte sâ att det finns stora olikheter mellan individerna, eller kanske mellan linjerna?

Min erfarenhet âr att vissa har enormt stort jaktintresse, svârl att korrigera, o andra inget alls - alltsâ jag ser fâ som bara har ett 'lagom" intresse. Stâmmer detta med er uppfattning?

[Bodil Åslund]

Ja, jag tycker det stämmer bra. Jag har haft båda varianterna. I alla fall när det gäller jaktintresse på levande vilt. Det har varierat mellan "jaktidioter" som går ut på sök för att hitta vilt och de som inte bryr sig så mycket.

Jag tycker ofta inte att dessa beteenden stämmer överens med hur jakten är på lilla bytet på MH/ korning.
Jag kan ta min gamle Harco som exempel. Han hade inte så stort intresse av levande vilt. Visst- om det hoppade fram ett rådjur mitt framför snoken så kunde han dra en kort repa men kom direkt tillbaka. Här på gården satt han och spanade bort över vår ena äng där det brukar gå rådjur. Om något kom för nära så jagade han bort det och kom sedan stolt som en tupp över bedriften.
Däremot så hade han en mycket bra jakt på både MH och korning. Stod som en stegrande häst och ville i väg och sprang sedan järnet med fokus på bytet.

Men det är nog väldigt olika tror jag.

[Ida]

Samma här, haft båda sorter.
Rista är ungefär som sin pappa Harco. Hon har inget större intresse av att sticka efter vilt. De få gånger hon gjort det så är det mest bara för att jaga iväg djuret, inga längre sträckor alltså. Men de flesta gånger så stannar hon när jag säger till.

Vilse däremot, kunde gärna leta upp vilt och dra lite längre bort. Han brydde sig inte om att jag stog och gapade efter honom. Han var aldrig borta länge, men han försvann ur sikte iaf. Inte skämdes han speciellt när han kom tillbaka heller....

[Peachy]

Vessla är lik brorsan Vilse i sitt beteende vad det gäller att dra på vilt. Får hon upp doften av ett rådjur så är det inte mycket som man kan göra för att stoppa henne. Hon drar och är borta (än så länge) uppemot 10 minuter innan hon slutligen kommer tillbaka, och hon skäms verkligen inte. Finns inte i henne att skämmas verkar det som. Men vid ett tillfälle mötte vi ett rådjur i skogen och då stannade hon vid min sida. Hon var visserligen kopplad vid detta tillfälle så hon hade ju inte möjlighet att sticka efter det heller. När det gäller mindre djur så jagar hon nog gärna de med. Ska bli spännande att se hur hon reagerar på lilla bytet på Mh snart.

Med våran förra tös, Nike var det mer som med Harco och Rista (hmm... är det Elektras gener som lyser igenom?) Hon kunde väl någon gång springa iväg efter ett rådjur, men hon vände ju när hon kom utom synhåll. Med kaniner och harar så hade hon väl ett visst intresse och kunde jaga dem om de drog iväg precis framför fötterna på henne. Men hon lärde sig även att gå lös i områden med kaniner och vi tränade henne till att kunna gå närmare kaninen på kommando. På Mht rusade hon fram mot lilla bytet, men grep det inte.

/Pia

[Åsa-Teres]

Bägge mina hoffar jagar iväg vilt och fåglar, när djuret/fågeln är försvunnet ur synhåll kommer de tillbaka och är superstolta över sin bedrift. Det verkar som att de vill ha det djurfritt omkring sig... Men de spårar rådjur, fast det är nog mest för att komma åt bajset som de glatt glufsar i sig med god aptit.

När de kommit för nära ett rådjur någon gång har de stannat upp och liksom inte vetat vad de ska göra... Vildsvin har vi gott om häromkring men dem verkar de inte bry sig om som tur är och älgspår bryr de sig inte heller om. Det är rådjur, harar och framförallt fåglar som de jagar iväg. Och så kottar naturligtvis - grankottar är en riktig mani-grej en hög med kottar i skogen är en riktig "skatt"

/Åsa-Teres

[woava]

Ja, jag tycker det stämmer bra. Jag har haft båda varianterna. I alla fall när det gäller jaktintresse på levande vilt. Det har varierat mellan "jaktidioter" som går ut på sök för att hitta vilt och de som inte bryr sig så mycket.

Jag tycker ofta inte att dessa beteenden stämmer överens med hur jakten är på lilla bytet på MH/ korning.
.

Ja, precis sâ har jag ocksâ uppfattat mânga hoffar. Antingen/eller o inte mitt emellan. Vidare sâ undrar jag om det âr en skillnad mellan vad man kallar jaktintresset och vad jag har sett ibland kallas bytesintresset? Eller jaktinstinkt och bytesinstinkt, kanske râttare benâmnt.

Ja, pâ MH sâ verkar det som hundarna oftast bara vill hugga tag i nâgot som rôr sig fort. Sen slâpper de "bytet" illa kvickt. Men med ett bytesintresset fâr man vâl fôrmoda att hunden eg. mâl âr mera fokus pâ bytet o att "'dôda" bytet? Eller menar man i svenska testerna att detta âr en o samma instinkt?

Pepita ÄLSKAR att jaga, bollar, o fâglar o allt som rôr sig, o springa efter retfulla skator, men ligger det en skadad fâgel pâ marken sâ stâr hon bara o glor pâ den. (skônt nog!)

Jag fâr inte en riktigt klar bild av dessa instinkterna hos hunden o termerna som anvânds. Verkar ocksâ vara mkt komplicerade beteenden. Jag menar man kan ju infôrliva âven sâdana beteenden som vallning m m.

[Åsa-Teres]

I början av december var jag på en föreläsning med Kent Svartberg som hette "Hundens beteende med avstamp i Mentalbeskrivning Hund (MH)". Han berättade om sin (och säkert andras) forskning kring vilka beteenden i vardagen som kan koppplas till MH-resultatet. De hade genom olika undersökningar översatt reaktioner på MH-banan till beteenden i vardagen.

Det var såklart intressant. Intressantast var väl att flera av MH:ts tester inte visar någonting alls egentligen, jakten och aktiviteten t.ex. Undersökningar visade också att hundar med stor leklust på MH är de som det går bäst för inom brukset...

/Å-T

[woava]

I början av december var jag på en föreläsning med Kent Svartberg som hette "Hundens beteende med avstamp i Mentalbeskrivning Hund (MH)". ...

... Intressantast var väl att flera av MH:ts tester inte visar någonting alls egentligen, jakten och aktiviteten t.ex. Undersökningar visade också att hundar med stor leklust på MH är de som det går bäst för inom brukset...

/Å-T

Ja, det var ju intressant att höra: Tror du det finns att läsa nâgonstans?
Men mycket riktigt: Tittar man pâ Malinoirernas spindeldiagram sâ âr de ju rent fabulôst lekfulla. Medan hoffarnas dâliga resultat pâ avstândsleken drar ner siffrorna, men det tycker jag inte heller motsvarar verkligheten, sâ man fâr vâl ta MH resultaten ibland med en nypa salt. Intressantast âr kanske att bara göra jâmförelser mellan de enskilda avelsdjurens kullar o inte fastna fôr mycket pâ de generella rasdiagrammen.

[Åsa-Teres]

Woava; du kan kolla den här länken till Kent Svartbergs hemsida: http://www.svartbergs.se/lasvart.html

Tror det kan vara samma avhandling som hans föreläsning handlade om. Annars var han Doktorand i Etologi på Stockholms Universitet så man kanske kan hitta något via deras hemsida?

/Åsa-Teres

[jet]

Det var såklart intressant. Intressantast var väl att flera av MH:ts tester inte visar någonting alls egentligen, jakten och aktiviteten t.ex. Undersökningar visade också att hundar med stor leklust på MH är de som det går bäst för inom brukset...

Att jakten & aktivieten inte skulle visa något alls vette katten...men nu spekulerar jag på... Men jag tror att man begränsar sig när man läser ordet "jakt", som jag ser det så är det kanske mer nyfikenheten och initiativförmågan som driver hunden att jaga efter. Om den sen griper eller ej kan kanske bero på nyfikenhet & leklust...?

Ha en härlig helg!

anna