I den bästa av världar så är givetvis avel på individer med A-höfter och med syskon som enbart har A att föredra, men nu ser verkligheten sällan ut så...
HD har en konstaterat polygen nedärvning, dvs flera gener samverkar, alltså kan utfallet bli efter en gradient. För att "ställa til det" så har man (ofta) även en viss grad av miljhöpåverkan på polygena arvsanlag. Jmf t ex med längd på människor. Om vi under uppväxten får undemålig föda så blir vi kortare än om vi fått fullgod näring.
Ovanpå detta lägger vi sen i HD-fallet aningen olika röntgenmetoder och att några olika personer avläser resultatet.
HD är så väl dokumenterat så det gäller alltså att inte enbart titta på individer utan titta på familjen, hur ser det ut på syskon, hur ser det ut på föräldrar och far- och morföräldrar och även här, givetvis syskonen. Där ges den bästa bilden, inte enbart på individen.
Och då kommer vi till min viktigaste punkt, vi måste alla fortsätta att röntga för att säkra den fina dokumentation vi har, och historiskt sett har haft, för att kunna hålla ner HD-belasningen på den fina nivå var ras har. Inte enbart röntga avelsdjur, vilket kan vara fallet i andra länder och även andra raser i Sverige.
Men som sagt, här har vi hovawartägare varit och är bra, en stor eloge till oss alla!

Men vi kan bli ännu bättre... även om nog 100% röntgat inte är ett realistiskt mål så är det givetvis en dröm.